Maria & Fellow

Jag mår dåligt, när min hund mår dåligt.
Jag lider, när min hund lider.



Han plockade upp en löptiksdoft ute, och nu kan han inte koppla av.
Han lyssnar inte, han vägrar äta, han vill inte ens ha godis, han piper och flåsar stressat, springer fram och tbx till ytterdörren, flåsflåsflås.
Jag pallar inte. Bara pga en doft så är han helt extremt stressad. 
Kastrering skulle vara bäst för honom. :/

Varför är kastration en sån tabu???
Har stött på många många människor som säger att det är så okunnigt och lathet, om man kastrerar en hund.

Detta är en slags stress jag inte vill utsätta min hund för i onödan.
Jag tänker inte använda honom till avel.
Det finns det kennlar och uppfödare för som sköter.
Han har inga meriter, och han fyller redan 4 i år. 
Om jag skulle göra MH på han, så är det "för sent", för han går på sina erfarenheter.

Så VARFÖR inte?
Lägger ut en film på honom. JAG LIDER pga hans beteende.

Som min goda väns mamma Kerstin (ja hon har träffat min hund och sett hur han beter sig) skrev:
Mot översexualitet hjälper kastration. Mot hundaggressivitet (Vilket Fellow inte lider av) hjälper det inte, snarare kan det öka. Men när det är just tikdoft, fokus på kissfläckar, stressmage vid löptider osv har kastration en dokumenterad effekt. Det finns ett chip man kan "prova med" om man är osäker (supreloin), det fungerar som en p-stav under huden, men det är dyrt. Injektioner finns också, den effekten är försumbar. 
Men långsiktiga hälsoeffekter är att man helt eliminerar prostataproblem och prostatatumörer som äldre hanar annars tenderar att få. 

Jag rekommenderar kastration av de djur man inte tänkt avla på, för om inte annat så minskar stressen hos individen när den inte längre har någon könsdrift.